Att få barn och föra sina gener vidare är meningen med livet. Stämmer detta verkligen? Nog stämmer det ur en biologisk synvinkel, utgående ifrån en darwinistisk syn på livet i vilken varje individs mening är att strida i en kamp om sina egna geners överlevnad. Många föräldrar påstår att ”barn är meningen med livet”, men här talar de troligtvis inte om den biologiska meningen utan om en mening som är mer känslomässigt kopplad.
Vad är då meningen med livet? Enligt existentialismen finns ingen objektiv mening med livet, utan meningen är något som individen själv skapar. Kanske är det denna mening som föräldrar ofta menar, när de pratar om barn som meningen med livet. Tanken att det skulle finnas en allmänmänsklig mening med livet kräver en tydlig idé, om vad livet är och hur universum och liv uppkommit, för att bli tydlig. Om universum uppkommit ur intet på grund av en ren slump, hur skulle det då kunna finnas en mening med det?
Kanske kan man tycka att en rent subjektiv mening inte är en äkta mening, utan ett sätt att skydda sig från en nihilistisk syn på livet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar